Sverigedemokraternas riksvalberedning har plockats bort Jessica Stegrud från de främsta platserna på Sverigedemokraternas gemensamma riksdagslista. Valberedningen föreslår även att hon skall lämna partistyrelsen.
Jag har träffat Jessica Stegrud. Hon är välutbildad, kunnig och har stor erfarenhet, även utanför riksdagen. Hon är vänlig och en bra människa. Jag har ett stort förtroende för henne.
Det finns ett mönster.
Den tidigare partiledaren för SD, Mikael Jansson, satt i riksdagen för SD sedan 2010. År 2013, kanske 2014, upptäckte han att SD började bli otydligt i fråga om EU. Jag hade upptäckt samma sak och skrev om det. Mängder av Sverigedemokrater hoppade på mig och skrev att det inte var sant. SD ändrade officiellt hållning i oktober 2018 efter valet. Mikael Jansson som ville hålla fast vid sitt EU-motstånd petades.
År 2015 märkte jag att SD höll på att ändra kurs även om Nato. Roger Richthoff var SD:s militärpolitiske talesperson och mycket kunnig. Hans åsikt var att Sverige skulle vara kvar utanför Nato och behålla sin traditionella neutralitetspolitik. Jag skrev även om SD:s pågående ändring i Natofrågan och fick återigen några påhopp om att jag hatade SD. SD ändrade fot i mars 2022 och Roger Richthoff petades ur riksdagen. SD hade redan då i smyg börjat förhandla med nuvarande försvarsministern Pål Jonson.
Jeff Ahl satt i riksdagen för SD mellan 2010 och 2014. Han har ryggrad och är en av de många personer jag beundrar. Han växer i anseende varje gång man träffar honom. Han fick inget förnyat förtroende.
Elsa Widding värvades av SD inför valet 2022. Hon är en vass debattör och har en förmåga utöver de flestas. Hon kan sätta sig in i svåra och komplicerade frågor. Enligt mig hade hon stora möjligheter att kunna bli ett affischnamn för SD. Hon blev påhoppad av den synnerligen slemmige liberale politikern Mats Persson efter att Elsa Widding hade deltagit i en konferens i Norge. På konferensen skulle någon från Storbritannien ha uttalat sig om klimatet på ett sätt som inte heller jag gillar. Han gjorde en jämförelse med förintelsen. Helt onödigt, men det torde knappast vara något man kan göra Elsa Widding ansvarig för. SD hade redan börjat ta avstånd från Elsa Widding och gav henne inget stöd. Hon är nämligen superkompetent. Mats Persson är lyckligtvis petad som minister, SD hade inte heller något intresse att tillvarata Elsa Widdings stora kompetens i riksdagen och plockade bort henne från Miljöutskottet och satte henne i Skatteutskottet. Hon ”petades” i en process som man skulle kunna kalla en djup och långvarig söndring.
Senast i raden är nu Jessica Stegrud. Hon är extremt kunnig i energifrågor. För ett halvår sedan plockades hon bort från Näringsutskottet och blev ordförande i Socialutskottet. Vill SD inte ta till vara på hennes kapacitet? Och nu håller hon på att försvinna.
Sverigedemokrater utanför riksdagen borde vid det här laget ha kunnat upptäcka mönstret. De mest kompetenta, de mest framstående, samtidigt i många fall även omtyckta, får gå.
Som nummer två på SD:s nu presenterade lista står Henrik Vinge. Jag hörde ett anförande av honom för några år sedan. Det var som att lyssna på en oförberedd gymnasielev som talar inför klassen. I Stockholmsdistriktet var medlemmarna i SD inte nöjda med den politiska ledningen.
Det hade fuskats med arvoden och falska protokoll. En majoritet på SD:s nomineringsstämma ville ha en annan kommunfullmäktigelista. När omröstningen skulle klubbas så sa Henrik Vinge att omröstningen stred mot stadgarna och att ingen på majoritetslistan kunde godkännas om någon skulle hoppa av. Det var nämligen så att på den bortröstade listan stod fru Vinge som nummer två och som nummer ett stod fuskaren. Förvirring uppstod. Henrik Vinge hänvisade till Richard Jomshof som då var partisekreterare, men inte var närvarande. Trots att majoriteten hade valt en lista med kandidater så antogs den lista där Henrik Vinges fru var andra namn. Överläggningarna (tjafset) höll på till midnatt och en efter en hade gått hem till sitt.
Henrik Vinge är nu den person i SD som står som nummer två på SD:s gemensamma riksdagslista.
Ok, jag förstår hur alla tänker: Ja, vi vet, vi förstår, men det finns inget alternativ. Jag har själv skrivit samma sak flera gånger att trots att jag ogillar SD:s odemokratiska metoder så finns det inget bättre alternativ.
Med Socialdemokraternas kommande program för blandbebyggelse i fungerande svenska villaområden som ett integrationsprojekt så är en vänsterregering som leds av Magdalena Andersson ett direkt hot mot Sverige.
Vad man än säger om SD så har partiet inte svikit åsiktsmässigt om invandringen och islam. I det avseendet finns inget bättre alternativ än SD, trots andra brister. Men nu finns det faktiskt ett alternativ.
Och här kommer en intressant analys. Örebro län består av 12 kommuner med 200 000 röstberättigade. Örebropartiet (ÖrP) ställer nu upp i riksdagsvalet i Örebro län för första gången. Örebro kommun har halva länsbefolkningen. I kommunvalet 2022 fick ÖrP 7,9 % = 7780 röster. Man ökade från 2 mandat till 5 mandat. SD fick 10,7 % = 10 506 röster. Helt uppenbart att ÖrP tog många röster från SD, men givetvis en del från även andra partier.
ÖrPställde inte upp i riksdagsvalet 2022. SD fick hela 22,09 % = 42 904 röster. Det krävs 25 000 röster för att ÖrP ska komma in i riksdagen med 1 mandat. För varje riksdagsmandat i genomsnitt i riket krävs ungefär 18 500 röster.
Om hälften av Sverigedemokraterna i Örebro län röstar på ÖrP i riksdagsvalet så blir det 21 000. Det är inte långt kvar till 25 000. Eftersom ÖrP stadigt växer så är en riksdagsplats ett mycket troligt alternativ. 25 000 röster skulle innebära att Markus Allard kommer in i riksdagen och den Sverigedemokrat som står längs ner på SD:s gemensamma lista, alltså plats någonstans mellan plats 70 och 80 troligen skulle hamna utanför. Men vi vet inte vilket parti som får sista mandatet (20 % ger 70 riksdagsplatser).
Jag tror att varenda Sverigedemokrat i riket hellre vill ha in Markus Allard i riksdagen än den okände Sverigedemokrat som står någonstans kring 70 eller 80 på SD:s riksdagslista.
Jag har aldrig träffat Markus Allard. Vi har talat i telefon en gång, så jag har en bild av honom att vara mycket målinriktad. Han kanske inte är den lättaste att ha att göra med, vilket gör att jag är helt övertygad om att Magdalena Andersson skulle föredra att ha någon från de sista platserna på SD:s lista som motståndare i debatterna i riksdagen, än Markus Allard.
Dessutom finns ytterligare en viktig aspekt. SD är det enda partiet i riksdagen som har en rikslista. Övriga partier röstar in sina representanter länsvis.
SD:s rikslista gjorde att Jimmie Åkesson under en valperiod representerade Jönköpings län och någon från Skåne representerade Västernorrland.
Om man bor i Örebro län och röstar på Örebropartiet (ÖrP) och Markus Allard därmed kommer in i riksdagen så kommer Markus Allard att representera Örebro län.
Sannolikheten att man skulle få en SD-representant från Örebro län är endast 3,5 % om man röstar på SD. Detta gäller alltså väljarna i Örebro län.
På SD:s Riksdagslista för Örebro län står 72 namn. Bland de 60 första kommer endast en från Örebro län. Bland de 11 sista på listan kommer 9 från Örebro län. 60 av de 72 kommer alltså inte från Örebro län och de som finns på listan har alla utom en hamnat på Jumbo-platserna.
Vill man ha Markus Allard från sitt eget län som länsrepresentant, eller en Sverigedemokrat som står längst ner på SD:s lista från ett helt annat län? Fundera på det.
Om du bor i Örebro län och röstar på Markus Allard så får du en representant i riksdagen från ditt eget län.
Av:
Stefan Torssell 9 november -25
