Vi lever i en ny tid där tidigare forskning och vetande nu betraktas som desinformation. 15 Stater har enats om vad vi ska tycka och tänka och överväger kraftfulla åtgärder mot desinformation.
I Brasilien pågår ett stort klimatmöte. Varken Sveriges statsminister eller klimatminister är närvarande. USA har inte skickat en enda representant. Inte heller Greta är på plats.
Jag har inte skrivit om detta möte, och ska berätta varför. För en tid sedan meddelade Facebook mig att Faktagranskaren hade kontrollerat en text av mig där jag hade skrivit om klimatet. Faktagranskaren fastslog att min text saknade kontext. Jag tolkade utlåtandet att min text inte står i överensstämmelse med rådande forskning.
Alldeles nyss meddelade radion från klimatmötet att 15 länder, däribland Sverige, har gått ihop för att motverka desinformation om klimatet. Man nämnde som felaktigheter att solen skulle ha fått en ändrad instrålning som påverkar klimatet. En annan felaktighet är påståendet att en ökad halt koldioxid i atmosfären skulle vara bra.
På klimatmötet finns också en stor grupp om 100 forskare och influencers som kräver krafttag mot desinformatörer.
Jag är definitivt emot desinformation, men får inte ihop det. Jag förstår inte vad jag gör för fel eller på vilket sätt jag har fel, men jag vill inte göra fel.
Jag minns en händelse från mellanstadiet. Jag kan ha varit runt 11 år. En dag visade fröken ett experiment. Hon hade ett vattenfyllt glas som stod upp och ner på en tätslutande platta. Inte en enda luftbubbla syntes i glaset. Bara vatten. I botten av glaset fanns en stor grön vattenväxt. Hon hade ställt glaset på fönsterkarmen. Kanske för att växten skulle få solljus. Fröken berättade att växten skulle göra syre i glaset. Efter några dagar så hade ett litet luftlager bildats högst upp i det upp och nervända glaset. Fröken berättade att i vattnet fanns det koldioxid. Växten andades in koldioxiden och andades ut syre som människan behöver när vi andas. Jag gapade av hänförd förvåning.
I alla sjöar växte ju massor av växter på botten. Gjorde växterna luften som vi andas?
Under kommande lektioner sneglade jag på den ensamma och instängda växten. Jag tyckte synd om den. En dag skulle den dö när koldioxiden i vattnet tog slut. Om det hade funnits mera koldioxid i vattnet så skulle den kunna överleva längre.
Tänk om jag då hade vetat att fröken ägnade sig åt desinformation. Mera koldioxid gör inte att det växer bättre, säger forskarna. Tänk om det hade skett i vår tid.
Vad betyder kraftfulla åtgärder?
I min då outvecklade pojkhjärna hade jag nog inbillat mig att två uniformsklädda gendarmer hade störtat in i klassrummet och vridit upp frökens armar på ryggen och släpat i väg henne bort genom skolkorridoren. Eller skulle kraftfulla åtgärder betyda att in i klassrummet kom en mesig professor och berättade att mängden koldioxid skulle inte få växten att växa mera. Jag hade troligen glömt hela episoden om en professor hade förklarat. Det var ju mina egna tankar om den stackars instängda växten som hade fått mig att fundera kring hur alla växter på jorden andades.
När jag sedan gick på folkhögskola fick jag lära mig att processen kallas fotosyntesen. Men det var syret i vattenglaset som hade fått mig att förstå. På folkhögskolan var jag rätt vass på kemi. Efter ett skriftligt prov kom läraren fram till mig och sa att jag hade alla rätt. Så gjorde han ett tillägg. Mitt skrivresultat var så bra att om han själv hade gjort provet så hade han svarat exakt likadant. Mitt resultat var inte bara bra. Det var perfekt.
Jag lämnade naturvetenskapen något år senare och gick över till historia och samhällsfrågor.
Jag gjorde en sexmånaderstörn som styrman på ett fartyg under väldigt goda ekonomiska villkor. Jag tog med mig en hel väska med böcker, bland annat Carl Grimbergs historia i 9 band, tryckt 1916. Sammanlagt över 5000 sidor. Jag minns hur jag hade lagt mig i kojen och bullat upp kudden bakom huvudet och börjat på del 1. Redan på första sidan rycktes jag med. Carl Grimberg pekade på att en helt ny forskning hade påbörjats i dessa dagar (1916). Den svenske geologen Gerard de Geer (1858 – 1943) hade helt nyligen upptäckt att en stor inlandsis tidigare hade funnits över Sverige. Han deltog i utgrävningar i lerlager under 1910-talet. Hans huvudtanke var att det var förändringar i solvärmen som orsakade avsmältningen av inlandsisen.
Jag läste Carl Grimbergs historia under 1980-talet och minns min fascination över att inlandsisens avsmältning var en helt ny upptäckt så sent som från slutet av 1800-talet. Jag hade tidigare aldrig reflekterat över när kunskapen om glaciärer blev vetenskap och upptäckte någonstans på Nordatlanten att denna vetenskap var helt ny när Carl Grimberg skrev Sveriges historia.
I Svensk Uppslagsbok (32 band) från 1950 så står det:
”Avsmältningen orsakas huvudsakligen av direkt insolation, varma vindar och regn.”
(Insolation betyder mängden solenergi på en viss yta under en viss tid).
Vetenskapen om insolation betyder att energimängden kan förändras och inte är en konstant. Det var också den gängse kunskapen under 1980-talet när jag läste om inlandsisens utbredning över Sverige.
Den nyare forskningen pekar däremot på att solens strålning inte har orsakat glaciärernas avsmältning. Avsmältningen beror i stället på en ökad koldioxidhalt i atmosfären. Koldioxiden ger samma värmehållande effekt som glaset i ett växthus.
Eftersom Faktagranskaren har slagit fast att mina kunskaper inte står i överensstämmelse med det nuvarande forskningsläget och att man på klimatmötet i Brasilien överväger att ta krafttag mot desinformation om klimatet, så böjer jag mig. Jag är ingen forskare och kan inte gå emot den moderna forskningen. Om man har beslutat att avsmältningen av inlandsisen från 1870 och framåt beror på den ökande halten koldioxid i atmosfären, så måste jag tro på det.
De professorer som gjorde glaciärologi till en vetenskap hade helt enkelt fel i sina teorier.
En smula underligt är det att varken statsministern eller klimatministern är på plats i Brasilien, samtidigt som Sverige ska inleda kraftfulla åtgärder mot desinformation. Jag drar mig ur. Detta är något som Ulf Kristersson och kanske även Jimmie Åkesson får svara för och förklara.
Jag måste alltså omprogrammera en ansenlig del av den kunskap jag har. Jag har läst mycket om Påskön, Pitcairn, Öarna i Söderhavet och Grönland samt livet för människorna på dessa öar.
Jag minns hur jag läste om hur Island befolkades under slutet av 800-talet. Erik den röde seglade 982 från Island till en oupptäckt ö som han kallade Grönland för att kunna locka fler islänningar till den gröna ön. En stor skandinavisk koloni bosatte sig på södra Grönland. De var omkring 3000 skandinaver. Norge hade fartyg som anlöpte Grönland regelbundet, någon gång per år. Men under slutet av 1400-talet så dog kolonin ut. Ingen har en säker förklaring.
I de böcker jag läste spekulerade en del att klimatet hade blivit kallare och att det därmed blev missväxt. Eskimåernas kosthåll var med lämpat för ett kallare klimat än skandinaverna som försökte odla grönsaker. Det finns mycket C-vitamin i sälspäck. Andra säger att den skandinaviska kolonins utdöende under 1400-talet berodde på sjukdomar. Andra att det blev inbördeskrig mellan eskimåerna och skandinaverna. Jag har alltid trott att det var klimatförändringarna som fick skandinaverna att dö ut, men ingen vet.
Under den period som kallades Lilla istiden under 1600-talet, så upphörde den norska sjöfarten på Grönland under mer än 200 år och återupptogs inte förrän under det betydligt varmare 1700-talet.
Jag har alltså trott att kolonins död berodde på klimatförändringarna, men förstår att jag har blivit utsatt för desinformation.
Jag förstår att det jag har läst inte står i överensstämmelse med den moderna vetenskapen. Klimatförändringarna beror på förbränningen av fossilt bränsle och den mystiska och oförklarade köldperioden efter 1500-talet är irrelevant.
Den lilla istiden började runt 1400 och blev särskilt kall mellan slutet av 1500-talet till början av 1700-talet. Man anser att Lilla istiden slutade omkring 1850.
Jag måste vara väldigt tydlig. Alltså, allt jag tidigare har lärt mig i skolan och av lärare och i böcker är fel.
Den nyare forskningen börjar 1870.
Jag har dessutom så mycket annat jag vill ägna mig åt, så jag överlåter åt statsmakten och forskningen att säga vad som är rätt och riktigt.
Det finns ett uttryck:
”Överheten bär inte sitt svärd förgäves”.
Inom vissa områden brukar jag vara bland de första att förstå.
Om Ulf Kristerssons regering tänker fullfölja vad den svenska delegationen i Brasilien manar till alltså att man ska vidta kraftfulla åtgärder mot desinformation, och mina kunskaper räknas som desinformation, så tänker jag inte delta i någon desinformation. Jag väljer därför att fortsättningsvis vara tyst tills statsmakten klart och tydligt har klargjort vad som får sägas, skrivas, tyckas och tänkas i detta ämne.
När stater uttalar kraftfulla åtgärder mot desinformation, så menar de vad de säger. 15 stater har enats om vad vi ska tycka och tänka och överväger kraftfulla åtgärder mot desinformation.
Men eftersom jag inte vet vad desinformationen innebär utifrån tidigare studier i ämnet, så väljer jag alltså tystnad. Det är därför jag har upphört att skriva om klimatet. Det är ett ämne jag måste erkänna att jag inte längre förstår.
Av:
Stefan Torssell 14 november -25
Relaterat
- Facebook: Stefan Torssell
- Bok: M/S Estonia : svenska statens haveri